Nuuu är jag mindre tjurig och mer realistisk och famförallt taggad! Gårdagen gick inget bra, men det är fasen inte konstigt. Första loppet någonsin och kör mot dam eliten, lixom de starkaste tjejerna i Sverige och andra länder 😂 Man kan inte förvänta sig något speciellt första gången då så jag är istället glad över erfarenheten och att veta vart jag ska lägga fokuset framöver. Men jag kan säga såhär – dethär är tveeeklööst de köttigaste loppet jag någonsin gjort, alla långlopp jag kört går inte att jämföra med. Konstant upp och ner med pulsen och jag hade en snitt på 191 och en ma på 207 under loppet (tror jag ligger mellan 210-215 som maxpuls) så det kändes.
Men om man ska ta det från start, jag kände redan innan att jag värmt på tok för lite, körde ca 15min uppvärmning sen bara gled jag runt, så det var en miss jag ska tänka på i framtiden. Kanske införskaffa mig en roller att köra med innan för att slippa gegga ner hojjen innan start.. Men den största missen va att jag inte var med i huvudet, på tok för nervig över att de va första loppet, att det regnade och var halt osv så de hjärnspökena måste bort, omedel bums 😃
När startskottet gick så fick jag inte i skofan i pedalen så höll på att pula och hacka och krångla första minuten så redan där var jag superarg över att den inte ville sammarbeta, sen gick det bara utför. Bristen på uppvärmning gjorde att de började strama i benen redan första backen och jag snittade 196 bmp första lopen och det är lite väl för att hjärnan ska kunna fokusera. Mycket slarvmissar och vid ett fall så ramlade jag 3 gånger inom loppet av 1 minut. Tror ni jag svor lite då?
Vid lop 3 så kände jag att dehär håller inte, jag måste sänka tempot! Jag kom lixom inte upp för backar för jag startade backen på en puls på 200 bmp så de fanns inte mycket att kräma ur för att kunna snärta mig upp. För att förklara så va det inga lätta backar utan de va branta och hala så man fick trycka sig upp på alla = inte optimalt att köra runt med en skyhög puls.
Då blir det ju självklart så att när jag saktar ner = dom andra börjar närma sig. Så på lop 4 så varvade de snabbaste tjejerna mig så det var bara att kasta cykeln när jag kom imål så. Fly förbannad men framförallt besviken på mig själv. Va så ledsen på ett sätt då man hade förväntat sig komma ändå skapligt och inte uruselt. Lite därför jag valde att va otroligt kort på mitt facebookinlägg (för er som följer det) för de hade inte vart fina ord som kom från mig.
Men, som nämnt ovan, nu när jag har smält allt lite mer så är jag så glad över dehär, vilken erfarenhet! Vilken grej! OCH FAAAASEN VAD GRYM JAG SKA BLI PÅ DETTA TILLSLUT. Ge mig lite tid, envishet och nötning bara, så ska jag göra både er och mig själv stolt. Jag längtar så mycket efter att få plocka placeringar. Kort förklarat, så är jag motiverad till 1000!
Nedan ser ni en video på banan, jag hatar att kameror får allt att se så snällt ut trotts att de va superbrant, men de får duga. VIdeon är tagen från dagen innan race, när vi kollade banan i lugnt tempo och stannade ibland för att diskutera.
Så enjoy, ha det bäst så hoppas vi att det går bättre nu i helgen på Kolmården Extreme Challange!
Kram