Go kväll 😃
Nu står jag här, nyduschad och glad över att det gick bättre än förväntat. Motivationen till att träna idag har nämligen legat på total 0. Kände redan från lunchen då jag bestämde mig för att åka ut till yxbacken att det var motigt, när jag skjutsade min syster till tågstation tänkte jag 10 000 gånger på att skita i att åka ut, när jag hade hämtat hachico och var påväg ut hoppades jag lite på att dom jag skulle möta där hade åkt hem (vart sen) så jag kanske kunde halvköra sen dra hem, men det vände!
Väl framme mötte man sitt dreamteam, dom va princip klara när jag kom så hann köra ett “varv” innan de började dra hemåt, jag drog på ett snabbare trask uppåt för backen en andra gång och kände halvvägs att det fortfarande var jävligt lågt och väl nere igen hade alla åkt och första tanken var på riktigt “yees nu kan jag dra”, traskade bort till bilen, drack vatten sen vart jag så himla förbannad på mig själv. Dels för jag var ju förfan redan där, varför inte köra klart?! Dels för jag hade ett samtal på dagen som var kvar lite i huvudet med en underbart fin människa som nyligen opererats och hade då läst min blogg när hon gick hemma. Hon nämnde med litet flin om mina potentiella “straff rundor” som jag får ibland och sa även att hon anmält sig till ett lopp i höst bara för att ha något att blicka fram emot.
Så för denna starka, otroligt fina människa OCH för min egna skull, så körde jag straffintervaller i familjebacken pga mitt negativa tänk. Och vet ni vad? Jag blev 10 gånger gladare och mer positivt inställd efter 🤗❤
Första dagen för testpersonerna idag, ser ut att ha gått bra så hoppas verkligen på resultat 😃
PUSS på er 😁
(för er som inte vet är yxbacken en skidbacken i Norrköping)
