Hej allesammans!
Just nu ligger jag i sängen, kroppen är av men OJ va nöjd jag är. Verkligen supernöjd! Målet var att komma in innan 9h, men vi kom in på 7.38. Den lyckan när vi insåg att de skulle bli innan 9 och ännu mer när vi såg att vi kommer in innan 8 är nästan obeskrivlig!! Men de va ingen dans på rosor utan grisjobb hela vägen från start till mål. Det moment som förvånade mig mest var hur bra de gick på paddlingen. Ska nästan skämmas över att säga det men vi har bara paddlat max 2-2.5 mil totalt innan. Men fixade den delen jävligt bra ändå! Ska dela upp momenten så ni kan se ungefär när jag ville halvdö lite 😉😂

-Paddling 18km
Som nämnt ovan så vart jag förvånad över hur bra det gick men samtidigt fick jag slita alltså. Lasse är överlägset starkare än mig på alla moment så jag jagade gärnet för att inte sinka ner tiden allt för mycket. Men första 10-11km var väderförhållanderna ändå bra. Hade lite medvind annars inga större vindar. Sista 7 km va inte kul, riktigt snusk jobbigt då det va motvind nästan konstant. Sista kanske 3-4 km kom även relativt stora vågor titt som tätt vilket gjorde mig mycket förbannad då jag tappade ÄNNU mer tid. Men som sagt egentligen ska jag skratta mig lycklig att de ens gick så bra då träningen inför det har vart töntigt lite 😂

-Löpning/stavgång upp till åreskutans topp och ner. 1480möh 15km
Att jag är segstartad vet jag, tar säkert en 30 min att verkligen ”komma igång” med en ny muskel. Här va det lika dant, i början fick man denhär jagorkarintemer känslan som sen gick över till ohelevetevadjobbigtmendegår känslan. Lasse hjälpte till både med att knuffa när det gick som värst och hejjade på. Uppför var man väldigt svag, gick trögt och det var hutlöst jobbigt. Det va många gånger man trodde att man var uppe men blev lurad varje gång, förutom en då 😉 När vi hade kanske 30min kvar till toppen så började en dimma lägga sig OCH snö traskade vi runt i. Kändes förbannat konstigt att hålls i snö i Juli men dimman däremot va nog en fördel. Ganska skönt att inte kunna kolla upp och se hur långt det är kvar utan bara ta ett steg i taget. Det har jag lärt mig från cykling i Gran Canaria då vi brukar stiga antalet höjdmetrar på cykeln 😂 Väl uppe kom mitt glädjerop sen bar det nerför. Där var jag mycket starkare och hann samla lite kraft inför cyklingen.

-MTB 31km upp åt h***** och downhill åkning.
Även om jag kände mig mycket mer samlad efter neråt löpningen så vände det fort till trötthet då 20 km va princip upp upp upp upp, 30km va gegg och gegg 😂 Vissa ställen under banan man fick gå pga något så djävulskt mycket gegga, det var fullkomligt omöjligt att cykla det. Himla tråkigt på ett sätt då det inte riktigt är MTB åkning, samtidigt hade de faktiskt försökt fixa delar av banan så det ska de faktiskt ha eloge för. När vi närmade oss sista 1.5 milen då var jag trött, alltså riktigt slut. Lasse peppade och skrek men de gick trögt, fast trampade framåt gjorde man! Sista kanske 6-7 km mötte pappa oss på vägen då han tyvärr va tvungen att bryta pga trasig vad, men ändå ska han cykla (klart speciell människa 😂😂) en sväng innan han bestämmer sig för att möta upp oss för extra pepp. Och HAN gott folk kan jag säga är inte nådig med hetsande i uppförsbackar.  Var en sista backa innan downhill delen som var riiktig sugig, otroligt många som hoppade av cykeln och gick uppför. Men pappa skrek att ”KOM IGEN DU CYKLAR HELA VÄGEN UPP, ALLA ANDRA GÅR MEN DU CYKLAR UPP”. Med de orden ekande i mitt huvud så trampade jag sakta men säkert upp för hela backen. Därefter kom downhill delen (o herre gud va roligt de var) sen in till torget och i mål!

Summering? Det blir en gång till!
Det var jobbigt, det var nära gråt men sån upplevelse och vad kul det var!!! Extra kul just för att de gick bättre än förväntat, men själva grejen va jätte rolig. Vad jag lärt mig till nästa år är att paddla mycket mer och köra mer backintervaller än tidigare. Kan KLART rekommendera detta.

Nu ska jag samla krafter till att gå till middagsbjudningen/sport galan anordnat av arrangörerna.

Puss på er 😙😙😙