Tänka sig! Jag tog mig min första semester på ca 3 år nu vilket var så gaalet skönt! Det var dock oerhört svårt att inte tex “hålla på med hemsidan nu när jag har lite tid över” men jag var fast bestämd på att mailen var den enda jag fick hålla koll på under förra veckan och jag höll det! Mycket cyklande, slappande och umgängen gjorde mig gott! Och nu är jag tillbaka med en härlig energi i kroppen!! 😀
Första dagarna på semestern hade jag bestämt mig för att testa nya cykelställen. Syftet med de olika destinationerna varierade och jag kommer att speca dom nedan så ni hänger med på vad mitt syfte var och kan se ifall det matchar med just det ni är ute efter! Jag gjorde denna resa ensam vilket inte var några som helst konstigheter och var toppenkul det med(även om jag är jordens tönt och längtar hem typ direkt). Jag tycker det är viktigt att man gör saker man önskar göra och inte begränsar sig för att man inte vågar eller för att “man inte har någon att göra det med”. För att för mig är det värre att ångra något jag inte gjorde än tvärtom (inom vissa rimliga gränser såklart :’) ). Sen gillar jag att va själv ibland med så det bidrar ju såklart till mitt val att göra detta ensam med, såklart 🙂
Så, vad jag ville säga med detta är att jag hoppas att du som läser detta, som kanske är sugen på att göra något men inte har någon att köra med – begränsa dig inte bara för den, egentligen, obetydliga anledningen! Det finns alltid folk längs vägen att bubbla med, det finns tid att bara vara och anpassa allt exakt efter hur du vill att det ska va. Och det är magiskt! Det måste ju egentligen vara VÄRRE att sitta hemma och önska något men sätta en egen mental spärr för det, än att testa och “det kanske inte var så kul som du önskat men nu har du testat”?
Det är iallafall så jag lever. Det behöver inte vara rätt men jag slipper ångra något jag inte gjorde..
Hur som, nog om det, nu ska vi snacka om resan! 😀
Isaberg
Min fokus denna resa var – teknik! Och en destination jag har vart sååå sugen på att åka till såååå länge är stället många åker till för att öva just det ääär – Isaberg! Men tid och timing har satt käppar i hjulen innan för att åka dit TILLS nu!
Så på förmiddagen rullade jag iväg från Norrköping med isaberg som mål. Jag hade packat cykeln (japp jag glömde inte ens sadeln denna gång!!), ett par uppsättningar cykelkläder, vardagskläder och annat kul som kunde bebövas mina dagar bland skog och mark! Jag hade bokat hotell i förväg och va taggad på ett par timmar i Isaberg!
Leder jag var intresserad av att köra var röda. För att förtydliga så fanns det olika svårighetsgrad på lederna som var graderade i färg. Grön, blå, röd och svart. Svart, enligt min mening, är mer menat för endurohojjar och/eller DH cyklar. Mycket rullsten och mycket branta slingor.
Röda, som jag var fokuserad på, var också bitvis brant MEN inte lika brant som svart. De va även mer hanterbara med min XC hojj och kändes mer safe – även om vissa bitar var en liten pulshöjare.. 🙂
Nu testade jag enbart en svart men min uppfattning var även att de gick bara nedför medan röda kunde va knixiga uppförsbackar med vilket också var en del jag ville nöta på.
Blåa leder var mer som “vanlig skog”. Ganska enkel och passar vem som helst. Finns några knixigheter men inget som på något sätt skulle vara omöjligt för den färska cyklisten. Grön testade jag inte men anar att det var super enkelt, typ grusväg.
Jag körde alla röda leder och någon blå.
Mitt i anläggningen så finns det många möjligheter till att NÖTA hinder eller situationer man är obekväm i. Spångar, dropp, hopp, kurvor, framhjulslyft m.m. Riktigt riktigt grymt och finns många steg vilket innebär att man kan lägga sig på lägsta nivån först för att sedan stega upp.
Inne på området finns cykeltvätt, man kan köra snacks, mycket personer tillgängligt att fråga och ganska lättnavigerat. Eller ja. Jag var galet osäker först men det finns en karta som är ganska så bra och iomed att personalen var så tillgängliga så var det lätt att haffa tag i någon att fråga. Alla lederna var ju uppdelade med start i 3 olika portaler. Så sålänge man hittade portalerna så var det bara att följa den markeringen man var ute efter.
En nackdel dock var att man kunde köra på en led, som plötsligt blev en annan! Inte att den byter färg men att den byter namn vilket kan vara förvirrande ibland. Men annars var markeringarna super super bra!
Galet kul och en resa som var oerhört värd att göra!
9/10 i betyg!
Hissar:
Enkelnavigerat
Tydliga markeringar
Roliga slingor
Grymt teknikområde
Dissar:
Man kör fort igenom lederna
När jag va där var liftarna ej i bruk
Göteborg – XCO SM banan
Efter en natts sömn i Jönköping så rullade jag mot Göteborg och skatås! Där ligger nämligen XCO SM banan som ska (förhoppningsvis) arrangeras i September iår. Den banan är inte helt markerad (markerad till viss del) så jag hade den enorma turen att bli guidad runt vilket INTE hade gått annars! Det va superlätt att ta GPS:en bort och parkeringar var det inte några problem att hitta..
Väl på plats så trampade man bort till starten. Jag hade kikat på en video innan på banan och såg ett hopp som var ganska så “i början” av banan. På videon såg det ut som ett litet hopp med toppenbra landning som inte ska vara några problem. Och med facit i handen så var det inga problem. Men när man stod där bredvid den byggda träbron med ett rent dropp ned så blev man plötsligt lite nervig. “Kommer detta ens att gå? Om man landar lite fel så gör det ganska ont.. “
På plats var även en Allebike’are samt två tjejer som också planerade att köra i höst. Allebike’aren var en såndär riktigt snabb en och hade noll procent problem att ta några av hindrena på banan och var så förbaskat snäll att han stannade upp och gav lite tips på hur vi skulle tänka när vi körde det specifika hoppet. Tusen tack för att du tog dig tiden!
Efter att ha velat, funderat, övervägt och lurat så körde jag och tjejerna efter Allebike’aren ned för hoppet och alla klarade det utan några som helst problem!
Resten av banan var ganska “enkel” i den meningen. Det var inget jag upplevde som väldigt avancerat utan snarare GALET KUL!! En rejäl pulshöjare i form av en tung backe upp som tog ca 3-4 min att trampa uppför och sedan kom man till lite “pump-hopp”, backe igen och sedan serpentiner nedför. Ett varv var ca 4 km och innehöll mycket rötter, sten, några dropp, hopp och puls.
Banan får en klar 9.5/10 i rolighet.
Tack Anders för guidningen!!!
Lidköping
Efter en förmiddag i Göteborg, snack och lite lunch så drog jag mot Lidköping. Där skulle jag nämligen träffa en kille vid namn Tomas som har kört Världscup, EM, VM och mycket mer! Han jobbar delvis som kursledare och hjälper personer vässa tekniken! Då mitt fokus denna resa var just teknik så kändes det stoppet som ett förjäkla bra stopp på vägen! Vi körde inte så mycket i skogen utan det var mer på utvalda platset för att kolla och nöta specifika saker. Vi snackade lite timing, kurvtagning, hopp, bunnyjump och wheelie! Svin super KUL att få lite tips på smådetaljer som man inte tänker på annars. Vinkel på armbågar och handleder, viktfördelning i kurvor osv.
Och jag kan säga som såhär – han va förjäkla duktig och är en typisk som person “som får allt att se så jäkla lätt ut så man ogillar dom lite i smyg fast ändå inte”.
Men! Jag hade sjukt kul, fick hälig beröm och åkte därifrån med gott självförtroende (även om mina bunnyjumps sög, men nu har jag printat in rörelsen i huvudet iallafall)
Tack för den kvällen!! 🙂
Ånnaboda
Det blev en natt i Lidköping och sedan rullade jag vidare till Örebro, ånnaboda! Där har jag cyklat en gång innan med min pappa, tror det var förra året, och kan mer eller mindre säga att upplevelsen var samma denna gång som förra gången.
Det är enkelt att hitta tid och parkeringsmöjligheterna är stora. Man hittade markeringarna ganska så fort MEN dock ingen bra portal som visar distanserna osv. Det fick jag pka till reception för att ta reda på (vilket inte var några större problem, de va super trevliga). Ånnaboda är också uppdelat i protaler så en portal leder till flera leder.
Mitt mål var att ta en svart led som inte var så toklång och tänkte börja med en 9km.
Lederna i Ånnaboda är lite annorlunda mot Isaberg även om de är uppdelade i färg. Här är färgen baserad på ansträgningen med. Tex en bana som är svart behöver inte vara superteknisk utan den kan vara väldigt lång eller/och ha mycket höjdmeter så den blir ansträngande av den anledningen. Och en svart i ånnaboda är inte lika svår som en svart i en bikepark utan funkar super att köra med en XC hojj. Så i det avseendet så är det toppenkul att köra i ånnaboda! Många leder och FINA leder. Miljön är bitvis supermysig och det är en liten camping i närheten. Det finns cykeltvätt, omklädningsrum, restaurang och mycket andra braigheter som man önskar när man är på resande fot.
Men
DET ÄR SÅ DÅLIGT MARKERADE LEDER. Jag kan vara ouppmärksam ibland och jag har ett uruselt lokalsinne så det påverkar tveklöst min upplevelse. Men. Det är verkligen dåligt markerat. Det är många många gånger man får stanna upp och fundera ” är jag på rätt väg?”, cykla tillbaka och inse att man antingen är rätt eller helt käpprätt åt h.
Många av markeringarna är bakom träd eller buskar så man antingen inte ser dom för att det är igenvuxet eller så ser man dom ca 1 m innan man ska svänga av när man kör ned för en brant backe med lite tekniska delar i. Så man har med andra ord väldigt lätt för att missa om man inte timar in “ögonlyftet” rätt. För mig så sänker det upplevelsen lite att man ständigt måste ha dyngkoll på vägen för att det kan vara en dold skylt eller att man ofta kör fel, så tyvärr kommer jag inte åka dit så många gånger även om själva stället är toppen!
Hoppas att de kanske får så pass många önskemål från cyklister att de faktiskt tar tag i det. Jag själv ska skicka in ett.
Så ånneboda får 6/10 där markeringen sänker stället men själva lederna höjjer det.
Katrineholm
Min sista destination för denna resa – katrineholm! Dom har tagit sig till att rusta upp deras ställe rejält och man skulle kunna säga att det är ett mindre ånnaboda! Ingen cykeltvätt eller sånna lyxigheter, men, f ö r j ä v l a bra markerade leder! Man behövde aldrig fundera på om man är rätt för om tanken dyker upp så kommer även en markering tätt inpå! Samma sak där med att du har färggraderade leder men här är de mer i svårighetsgrad än i “jobbighet” OCH du får även en beskrivning på varje led precis vid “moderstigen” (alltså där nästan alla leder startar).
Tydligt, enkelt och snyggt
Vi körde 3 olika leder där en var uppvärmningsled, en var “test av svarta leden” och en var “utfyllningsled”. Jag minns inte färgen på första men har för mig att den var blå. Det innebar i det fallet att det var lite stig, lite grus och små knixiga partier men inget avancerat. Men iomed att det hade regnat dagen innan så var det halt på sina hörn. Den rutten var på ca 1 mil och var riktigt fin!
Sedan körde vi en svart. Och en del av den var OMÖJLIG att köra. Egentligen inte för att den var teknisk i den meningen men för att det var SAND så man kom ingenstans. Tänk dig en större pumptrack i utformningen med brant uppför och brant nedför som är täckt i sand. Det va helt OMÖJLIGT! Man bara sladda! Såååå där fick vi gå med cyklarna tills det blev stig igen och lite med lättkörligt! De hade byggt trähopp och dropp som vi också körde alla förutom en. Och det var egentligen inte för att den var så avancerad utan som försiktighetsåtgärd. Det hade som sagt regnat vilket innebar att alla träbroar var väldigt hala. Och iomed att den var en lite värre variant med en träbro som landning så kändes det onödigt att utmana ödet. Så där rullade vi förbi.
Efter den svarta så avslutades det med en 15 km rosa slinga. Den skulle vara den roligaste av dom alla sa en av banbyggarna och det håller jag med om! Inte så teknisk men många ställen man kunde hålla ett flow och det var lixom bara en väldigt härlig slinga!
SÅ betyget för katrineholm blir 8/10. Minus blir att det inte fanns några vatten eller tvättmöjligheter samt att det va ganska få slingar av mer avancerat slag, men plus får de gryyyma markeringarna och förjäkligt FINA rundorna.
