Vem är Alicia Petersdotter?

Det bästa brukar väl vara att börja från början, eller hur?

Jag har absolut inte vart en person som alltid älskat träning och hälsa,
snarare motsatsen. När man kommer upp i tonåren så brukar det ofta vara åren då
man antingen hittar sin plats i livet ganska fort eller så känner man sig
förvirrad och vilsen. Jag var det sistnämnda. Vandrade runt i livet och gick
från en umgängeskrets till en annan. Festade mycket, hade mycket ångest och
rökte på en daglig basis. En del av min inombords ville åt ett annat håll, till
en annan livsstil. Men jag hade ingen aning om hur jag skulle komma dit.

Jag började jobba i en cykelbutik, närmare bestämt min pappas cykelbutik.
Där började, även om det till en början va litet, ett intresse blomma upp för
cykling. Jag levde en snarlik livsstil som innan men nu ingick även lite
motion.
En av mina bästa och sämsta egenskaper är att jag ibland kan ha lite övertro på
min förmåga. Det driver mig framåt men det både sätter mig i situationer där
jag får kämpa för glatta livet (lätt överdrivet) och situationer/projekt jag
misslyckats med. En klockren optimist kan man säga att jag är!
En situation det satte mig i som började som något kämpigt men blommade ut i
något fantastiskt var under en solig dag på en av de spanska öarna, Gran
Canaria. Min pappa som är cyklist sen en lång tid tillbaka tog mig dit för att
cykla med honom i bergen. Då jag cyklat lite innan, om än sporadiskt, så såg
jag det som noll problem för mig. Även om backarna var 30-60 minuter långa med
varierat % lutning så trodde jag att jag skulle fixa det. Lätt.

Väl på plats i backen så tog det inte många höjdmetrar innan jag tvär-dog.
Jag orkade inte trampa mer! Det va tungt, jobbigt och varmt. Min pappa fick,
resterande av cykelturen, knuffa mig upp för backarna vilket tog på min bild av
”jag klarar det lätt”. Det va så galet frustrerande! Men när trötthet och frustration
lagt sig, när jag fått mat i magen så växte det fram en glöd, en vilja att faktiskt
klara det på riktigt!

Från den dagen så hade jag ett mål och en tydlig bild om vart jag ville med
livet – Jag ville bli en grym cyklist! Från den dagen började jag läsa på kost
och träning på en hobbynivå och anammade så mycket jag kunde i mitt liv. Jag
testade, lyckades eller misslyckades och testade igen. När jag la mitt fokus åt
annat håll, alltså från det ångestdrivande och ohälsosamma delarna i livet och
fokuserade på det inre- och yttrevälmåendet och märkte hur jag förändrades så
gav det en sån oerhört häftig känsla att ”jag klarar allt”. Alla hinder, allt
tuff och allt påfrestande, det klarar jag.

Det gav även en väldigt stark känsla av äventyr.

En dag såg jag en skylt om att mitt gym sökte spinning instruktör. ”Jaaa men
det är ju jag!” tänkte jag och av flyt så fick jag jobbet! Exalterat fick jag
reda på att utbildningen till att bli instruktör skulle ske i Skåne.

”Dit kan jag ju cykla!” va min första tanke.

I min oerhört naiva och optimistiska hjärna tänkte jag att jag skulle cykla
dit på en dag, vilket då hade blivit en dagsetapp på 47 mil efter att ha tagit
hand om kroppen och cyklat regelbundet i ett halvår. Jag packade min väska som
jag hade på ryggen, ställde klockan tidigt på morgonen och började cykla ned
mot Skåne.
Som ni kanske kan räkna ut så gick äventyret sådär. Med den lilla träningsbakgrunden
så tog jag mig inte hela vägen ned utan jag stannade efter 22-25 mil efter att ha
cyklat med skav upp till öronen från 5-7 mil och trötta ben efter 10-15 mil.
Med lite lätt gråt i halsen 🙂

Vad jag lärde mig från den resan var att:
1. Cykla aldrig med tung packning på ryggen
2. 47 mil på en dag är kämpigt
3. Du är fan envis

Ca 1 år efter det äventyret så började jag tagga om igen. Jag hade hållt igång
träningen över året och kände mig stark och äventyrslysten. En cykelkompis kommer
in i cykelbutiken jag då jobbade i och gav mig idén att göra det galnaste
äventyret jag någonsin gjort vid den tidpunkten – cykla till kebnekaise och
sedan gå upp för berget. En månad efter satt jag på cykel och jag bar iväg.
Återigen hade jag planerat ett tufft äventyr MEN med erfarenheten i ryggsäcken
så satte jag ribban PRECIS så jag klarade det, jag packade perfekt och
lyckades, på 6 dagar, snitta 25mil per dag (totalt 153 mil) och dag 7 gick jag
upp för berget. Det va så häftigt. En så galet mäktig känsla!

Efter det äventyret och ett par tävlingar på MTB:n så började tankarna dra
runt – vad vill jag? Vem är jag och hur vill jag att min framtid ska se ut. Det
sådde fröet att börja plugga till kostrådgivare & hälsocoach, säga upp mig från
ett heltidsjobb 2017 för att satsa helhjärtat på mitt företag och har inte
ångrat mig sen dess.

Från den dagen har jag cyklat genom Sverige, tävlat i elite på
långloppscupen med nya siktet på XCO, kört diverse övriga tävlingar och
utvecklat mitt företag för varje månad. Från början erbjöd jag enbart
kostrådgivning och föreläsningar men idag kör jag MTB kurser, kost- & träningsscheman,
föreläsningar, företagsevent, läger m.m.

Jag upplever att mina personliga erfarenheter i livet, min utbildning och
mina erfarenheter av att coacha och träna mina kunder senaste åren har gett mig
en bred förståelse för hur olika vi människor kan vara och gett mig möjligheten
att möta varje individ på ett unikt och personligt sätt.